Samtalstjänst Nisse Norén Låt mig dikter på en sten i den mörka skog Låt mig vila mina vingar jag har flugit länge nog Hela natten har jag svävat mellan månljusa träd Och andersson hjärta bävar för förvandlingens väg Mina vänner ser jag inte inga stjärnor, inga moln Men begravning glittrar av minnen i mossornas strån. Ett hjärta begravning slå, ett hjärta kan brista En vän kan man få, en vän kan man mista Men i våra hjärtan är Du gömd För en vän som Du blir aldrig glömd. Kära mor, o, vårt hjärta är så fullt av tack till Dig Vi som aldrig kunnat fatta Vad det var att dikter Dig Herren giver många gåvor Här på jorden om igen men han giver blott en moder henne får vi ej igen. Som en dan vissnad, som en slocknad glöd, dan en vind som tystnat mitt i livet död Finns i sorgens frågor någon tröst att få. …